Första spadtaget till NJA, Norrbottens Järnverk AB togs 1941 efter ett laddat riksdagsbeslut 1939 och den 11 september 1943 tappades första tackjärnet ur en av de tre eltackjärnsugnarna som byggdes på Svartön i Luleå. Samma höst mitt under det brinnande andra världskriget bildades Verkstadsklubben av Svenska Metallindustriarbetarförbundet som organiserade arbetarna i det nya eltackjärnsverket.

Verkstadsklubben är född!

Till Verkstadsklubbens första ordförande valdes Agust Kjellgren, lönen låg på 1,72 per timme för järnbruksavtalet. Medlemmarna fick rösta om sakfrågor alla frågor gick till omröstning på den tiden, stort som smått allt från förhandlingar om löner, arbetstider och olika insamlingar. Medlemsmötena kunde pågå långt in på nätterna. Det fanns ingen begränsning på talartiden och en del lärde sig att tala så länge att opponenterna måste gå hem. Det berättas om fackmöten som varade hela natten in tills morgonskiftet började och då kunde en ny majoritet fatta beslut i ett omtvistat ärende. Det fanns inga ersättningar för arbetsskador eller olycksfall, fack och arbetskamrater samlade in pengar till de drabbades familjer. Arbetarna fick hålla med sina egna arbetskläder, handskar och skor, man jobbare med keps för skyddshjälm var inte aktuellt. Antalet semesterdagar  var 12 vardagar per år.